Hej, och välkommen till min blogg!

Även JAG tänkte ge mig in i bloggvärlden och få skrivet ett par rader då och då. Dock kanske inte så ofta, då jag har en sprallig liten dotter på 2 år. Hon fyllde två den 1:a Maj.

Jag har tänkt mig att jag skall använda min blogg som ett redskap. För att bygga upp mig själv igen. Jag ska alltså kunna titta tillbaka och se hur mycket jag har växt som person. Det här är min dagbok, mina tankar, och mina funderingar. Det kommer att handla om min dotter som är det bästa om finns.

25 Januari i år fick jag ett samtal av min pojkväns mamma Elisabeth. Pontus har blivit påkörd. Känslorna jag kände just i det ögonblicket går inte att förklara. Pontus dog 6-7 timmar efter det samtalet. Nu har jag valt att berätta hur jag känner i den här bloggen. Hur mycket jag saknar min Pontus.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När Elisabeth ringde om sa vad som hänt förstod jag ingenting, det enda jag kunde tänka på var att vi skulle komma dit och vara med honom. Elisabeth var förbi och hämtade mig och Olivia redan 15 min efter samtalet.   Idag känner jag hur glad jag är ...